Covered with leaves

Den här veckan blir hektiskt, men sen blir det VFU och boende hos syster om 2 veckor, så det blir att överleva nu och ha det roligare sen. Man kan inte göra mer än att försöka göra så bra som möjligt av det. Så önska badmintonracketarnas drottning lycka till på den intressanta resa hon har framför sig härnäst!

Idag har jag gjort ett gott dagsverke (iaf börjat på det) med USAprojektet där jag och basgruppsTommy sammarbetade fram en fin början på vårt deltagande i gruppen. Nu är det bara en lektionsplanering som ska göras ikväll, borde inte ta allt för lång tid.. Bara jobbigt med engelskan, tack Tyda.se för att du existerar!

 

Längtar jag till helgen då vi ska hälsa på Maria och Tommy i Luleå och även fara till Haparanda och shoppa på Ikea. Om bara jag hade haft råd och plats att shoppa lite själv! Men man kan inte få allt, man måste ju tänka på en hållbar miljö och en hållbar värld också, inte bara på sig själv.

 

Nu: MAT och okända vägar mot nya äventyr!

Tillbaka i Umeå efter 2 dagars praktik och 2 andra dagars hemmavarande. Jag är helt slutt verkligen! Härligt var det iaf, berättar mer senare om vad som har hänt i livet under dessa dagar, men nu ska jag sova.

Tänkte att jag skulle ge lite musiktips från DJ Bearwolf (Björn i min basgrupp) till mina 7 (Det går uppåt!) trogna läsare i form av inläggsrubriker. Dessa kommer att dyka upp lite då och då, d.v.s. när jag känner för det och om ni testar att söka på det på Spotify eller Youtube borde de förhoppningsvis dyka upp och förgylla erat liv att bli lyckligt regnbågsskimrande och förträffligt.

Idag har jag spelat squash för första gången i mitt blott 19 åriga hittills squashfria liv. Det var en ytterst kultiverad och spännande erfarenhet om man bortser från att banan var gigantisk, taket trasigt och en lampa var där och störde vårt briljanta spel. Men annars var det faktiskt en väldigt intressant och varierande aktivitet. Man kunde få ett både aggressivitetsuppbyggande spel och ett spel där man fick utlopp för sin aggressivitet. Alltså ett väldigt balanserat spel som gav en ny mening till vad jämnvikt i livet kan sägas mena.

Vill pyssla och göra annat än att oroa sig på dagarna. Kommer jag in i Uppsala? VFU?! Om/när ska jag säga upp rummet? Vad ska jag klä ut mig till på Fredag med tema "döda kända människor"?! Och en massa mer..

Den sista frågan skulle var trevligt med lite förslag faktiskt! Nå, död, känd människa som inte är allt för svår att vara? Give me!

Jag gör som Coldplay och låter er välja den rubrik som ni känner passa bäst för mitt inlägg.

Igår gjorde korridoren ett gemensamt statement och städade upp berget av disk som någon lämnat i ca en veckas tid. Även städade lådor, bord, ugnar, skurade, sopade, pratade och samarbetade fram ett väldigt vackert gemensamt utrymme. Faktisk tror jag att det då var det finaste jag sett hittills av vår korridor. Eller.. Förutom när korridorens 16 årings föräldrar städade under hennes vecka, för då var nästan mer än oklanderligt rent :)

Idag har jag haft skola mellan kl 9.00-16.00. Första dagen på universitetet som var så lång. Trots att man borde vara van efter gymnasiet var det jobbigt tungt. Kursintroduktion, projektintroduktion och en föreläsning om hållbar utveckling på 2,5 h. 

Just nu håller jag på att sopa, moppa, äta, diska, slå mattor, sova och stuva undan maten. Allt på samma gång, vilket är en aning jobbigt. Försöker vara klar innan Olov kommer, men det är svårt att hinna allt man vill. Jag måste ju vara pigg när han kommer också! Aja, nu sätter jag igång igen.. Go Jenny!

Alltså finanskrisen verkar verkligen ha tagit hårt åt vissa, eller så använder de helt enkelt väldigt mycket toapapper.

Idag har jag varit på Iksu och gymmat ca 1,5 h, de har bestämt sig för att inte förstöra gräsmattan mer just nu med sina traktorer som de gjort de senaste dagarna (så jag fick lite fred för mitt stackars huvud, de låter rätt mycket) och jag har nog gjort klart rapporten tror nog. Men vi får se hur skypandet med amerikanarna går ikväll. Blir spännande att prata engelska med dom som faktiskt har det som modersmål. Jag kommer nog att faila big time. Scaresome! Orkar inte förklara nu eftersom jag inte vet så mycket än, men det är ett projekt med skolan.

Nu ska jag göra middag!
Yey! Här är vårt utomordentliga kök, när det var välstädat!
Ps. Bild från tidigare i höst, det är kolsvart här sen kl halv 4 nu typ och inga löv på träden..

OJ.. Vad gör man om man får dubbelt så många läsare på en dag som i vanliga fall? Jag spärrade i alla fall upp ögonen och tappade hakan (dock inte bokstavligt). Frågan är nog bara hur folk ens kan hitta hit? Jag trodde att jag hade skapat ett litet okänt imperium där jag nöjt regerade och helt enkelt undgick att bli upptäckt av den "stora massan" så att säga. Lite som Frodo i Sagan om ringen när han undviker att bli upptäckt av Sauron (det eldflammande ögat). Fast kanske inte så negativt. Eller hur man nu ska förklara det.

Självklart var det bästaste Anna som tog fotot på i det här inlägget. Nog för att det inte är så långt bort att hitta, men man känner sig så bra när man taggar en massa. Lite rapportsjuka där tror jag, har blivit så van att referera att jag gör det även omedvetet i vanliga texter.

Det här har jag tänkt på länge, men det kommer nu när jag ägnar mig åt att på alla sätt undvika att skriva klart rapporten. Jag är trött och orkar inte ta tag i det. Men ska. Jag lovar.
Här har ni en liten lista med fina/tänkvärda/roliga bloggar att läsa:

Korvasbloggen
My Milk Toof
Förresten
Sweet Paul
En studentkorridor någonstans

Min mossklump/wookie har börjat torka ihop och jag befarar snart att slutet är nära. Den har haft svårt att svara på tilltal en längre stund nu och om jag inte hör fel så har dens lilla mosshjärta i detta nu slutat slå. Ack, fruktansvärda öde! Nu är jag ensam på denna mörkets stig och mitt enda sällskap är en insomnad mossklump.

 

RIP mossklumpen

 

Om jag hade haft en katt skulle jag inte vara så ensam, eller en hund. Tänk om..

 

 

Hej Världen!
I denna dag avser mitt överarbetade huvud att fortsätta på sin högfartsresa på utbrändhetens highway, med högsta hastigheten inställd. Lite som en lightsaberspeed skulle man kunna säga. Så där snabbt som dom åker i Starwars, eller vänta lite.. är det kanske.. vad heter det nu då.. Starcraft? Nej, det är ju ett dataspel, visst?

Aja, det går i alla fall gruvligt snabbt och man känner sig självklart spårat orolig, men samtidigt är det ju skoj att åka alldeles för snabbt.. Och med en mossfylld kruka vid min sida, lite som en förolämpande dålig imitation av en Wookie, grön för den delen (finns det verkligen gröna Wookies?) kör jag chickenrace mot inlämningsdatumet. Hur nära kan jag komma avgrunden utan att datorn exploderar av att den stått på för länge? Who knows liksom?

Här är jag när jag kör mitt race, fullastad med chokladägg (I wish!):

Saknar Hemmat. Hösten och vintern blir så mycket annars när man inte bor i skogen längre. De blir mindre märkbara. Så tråkigt.

 

 

 

 

"Haha! Vem kan komma närmast?! *Dunk*"

Pappa trodde att han kunde briljera med sin större, dyrare och bättre kamera när han fick närmare skärpa på växthusglaset än vad jag fick, men hans kamera kunde tydligen inte bedömma avstånd alls utan duttade glatt in sig i glaset, vilket resulterade i en hel del skratt och pluspoäng till min kamera i smarthet.

 

 

Kojan som det aldrig blev något av. En gång i tiden tänkte vi bygga en under- och övervåning på den, med falluckor under mattor och annat "vi 5" saker. Men den är lite fin på sitt sätt där den står, trots att den inte har varesig fallucka eller matta.

 

Skogen <3

 

Fallet träd som har en så kallad "rotvälta". Tydligen en väldigt farligt sak, sitt inte vid den och fika, för då kan det hända otrevliga saker. På sommaren brukar det promenera en myrflock fram och tillbaka på den här stocken eftersom de har bygt sitt bo i den fallna stockens rot och av någon anledning vill hälsa på någon på andra sidan av den.

 

 

En kristallälva som lagt sig att sova på isen

 

Det var väldigt trevligt att prata/umgås och fika med Mamma idag, det blir inte så ofta nu, inte när man bor så långt ifrån varandra. Hon kommer på måndag också, så då blir det nog favorit i repris. Jippie säger jag bara! Socialt umgänge ftw!

Här är min då halvfärdiga korg som från början var menad som en matta och som nu är klar!
Detta innebär att den ser ut så där, fast klar. Om det nu gjorde det mer begripligt.. Kom bara på den lilla funderingen kring att man inte behöver avsluta det man startar direkt, utan ibland behöver man ett antal år på sig.. Tror att jag var mellan 13-16 år när jag började på den här och jag gjorde alltså klart i veckan. I'm fast, cowboy!

Nu sitter man här igen, med en motivation som gömt sig någonstans långt borta där jag inte kan hitta åt den. Om jag känner den rätt har den nog fastnat i det faktum att jag ännu inte läst den 4:de twilightboken och att den nu vägrar gå vidare. Den ältar sig helt enkelt. Typiskt att jag skulle ha en så egoistisk motivation som inte kan ställa upp för mig när jag behöver den. Av någon anledning föreställer jag mig att den ser lite ut som ett buttert minimuminstroll.

Idag blir det rapport som vanligt. Det gäller bara att hålla uppe koncentrationen och inte tappa den, då borde det gå bra. Idag ska jag även träffa Mamma när hon kommer till Umeå och troligtvis fara och fika, blir trevligt!

Tacopaj, eller Packotaj som jag alltid kommer på mig själv med att säga, gjord och bortstuvad. Tvätten tvättad och på torkning. Imorgon intervju med Lars Åhman om lärarens proffesion. Nu en sista låt innan jag hämtar tvätten och somnar in:

Man ska inte läsa fansites rörande bokserier utan att ha läst alla böcker i serien, det är rent ut sagt att tigga om att brutalt och hänsynslöst bli mentalt nedtrampad i avslöjandens gungfly och lervälling av folk som inte kan hålla sig, utan avslöjar alldeles för mycket. Fasansfullt! Nu är jag mosad, tillintetgjord.

I min obetydlighet tittar jag längtansfullt och bedjande mot den sista boken i serien, ber den att skona mig och på något mirakulöst sät dyka upp på mitt nattuksbord. Men jag måste tyvärr inse, jag hinner helt enkelt inte läsa den i veckan. För det är sannerligen ganska ohållbart i längden att sträckläsa till kl 3 på natten, speciellt nu när vi har en stor rapport som ska göras och som kan behövas en hel del tid på. Varför är man så ohälsosamt nyfiken att man måste läsa vidare, trots att man vet att det är en minerad mark man smyger på när man rör sig på Twilightbloggar? Nu kommer jag inte att kunna koncentrera mig längre, det var ju lite dålig timing kan man säga.

De är beroendeframkallande. Jag är fast.

Igår steg jag upp kl halv 7 och for ut och sprang innan skolan, idag steg jag upp kl 6 och for på iksu och gymmade i 2 h. Sen ska jag och Lisa fara och simma senare i kväll, trevligt, trevligt.

Anledningen till den nuvarande och framstundande träningsyran beror på ett nyligt införskaffat guld- (skimmer, glitter och glamour) kort på träningsanläggningen iksu för det ganska monstruösa priset av 750 kr. Jag känner att jag måste ju satsa nu när jag har betalat för det. Ser fram emot grym träningsvärk i den närmaste framtiden och en månad framåt. Sen tar kortet slut och jag får återgå till att lyfta korridorens soppåsar upp och ner och till återvinningen, tråkigt, tråkigt.

Denna syn mötte mig imorse på diskbänken:

 

Kranen läcker inte längre, men vad menar de?

Har de bytt packning, eller ansåg de att jag (som var den som ringde) sa åt dem att de skulle göra det?

För jag sa bara något i stil med:

"Ehh.. Hej! Bara så att ni vet det så läcker kranet i min korridor. Inte så att vi störs av det, men tänkte att ni ville veta. Ehh.. Hejdå!"

 

Tja, jag är less på att tänka och tänkte (hihi, ordvits) att jag skulle skriva en liten uppdatering kring livet.

Det mesta är bra just nu, skolan är lite jobbigt i och med att jag bara tänker på att skynda igenom den så att det blir fredag snart. "Kyckling på fredag, den dagen som känns bäst.." Då far jag från Umeå sent på kvällen och kommer (förhoppningsvis, om jag lyckas ta mig till bussen utan att tappa mitt ickebefintliga kvitto) till Uppsala på lördag morgon extremt tidigt. Kring kl 4.30 tror jag att det var.

Det läskiga är det faktum att jag inte har något kvitto eller biljett eller så, utan det enda jag ska komma ihåg är mitt bokningsnummer. Liksom dömt att misslyckas. Jag ska skriva upp det överallt jag kan komma åt så att det inte går att missa, kanske ska måla siffrorna som nagellack eller ansiktsmålning. Eller varför inte som en skylt på bröstet, som björnligan har i Kalle Anka?! Eller trycka det på en tröja!

Måste helt enkelt komma ihåg det, på ett eller annat sätt! Really important! :o

Sen har vi en rapport som ska vara klar på fredag, 2 st 30 sidors kurslitteratur att läsa och packning, tvättning och annat som tar upp tiden.

Var ute och sprang ca 2h idag, gissade vart jag var och kom rätt så bra trots allt. Sprang runt och upp på ett berg, Brännberget tror jag att det heter. Det finns i alla fall en skidlift där. Det var väldigt stillsamt där uppe och det en fin upplevelse att se slutet av solnedgången och det mörknande staden och himlen. Sen fick jag förstås en av mina konstiga idéer och bestämde mig för att rulla ned för en liten del av skidbacken. Konstigt nog inte något att rekommendera, tvärt emot vad jag trodde kändes det lite obehagligt och så var det väldigt svårt att springa rakt ett tag efter..

Lite bilder från Umeå med omgivningar..

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Rabarber = surt nånting?

xD

Jag har lovat mig själv att jag får göra roliga grejer lite då och då medan jag läser tråkiga kurslitteraturböcker. Tex igår köpte jag chips att motivera mig med, åt dem aldrig, men de kan komma till pass någon annan gång istället. Annars är det exempelvis att skriva blogginlägg, kolla in facebook, dansa runt lite i rummet, fara ut och springa, gå ut och plocka in de röda vinbär som jag hittat just utanför huset, plocka äpplen från det lilla äppelträdet på gården och ta in och torka, skriva brev eller annat spännande som jag sysselsätter hjärnan med när jag har varit duktig.

Just nu läser jag om lärandet. Tjoho.. Faktiskt intressant ämne, men krånglig bok att läsa med många avancerade ord. Meta-konjunktiv?! Mediering?! Blurk säger jag bara.. Om jag inte ser upp har det gått hundra år och jag har hunnit fått skägg..