Den fallande ukulelen
Spännnade dag idag. Vi vaknade med höga ambitioner, att bevandra oss till Uppsalas sydöstra nejder, Gränby och med huvudmål: Ikea. Via Röda Korset, italiensk specialbutik (med riktig itialiensk glass, chinotto, läskiga burkar med kladdiga oliver) och genom snö och rusk tog vi oss till Ikea. Väl där och på väg till matrestaurangen ringer Olovs PMbuddy och ger oss ett bråskande problem. Fel fil skickad och tidsbrist var ett faktum. Så besöket på Ikea blev inte så lugnt och enkelt som vi trott.
Men med köttbullar för 16 kr i magen lyckades vi skynda oss igenom den stora affären och komma ut i den 9 gradiga värmen utomhus. Väl utomhus skyndar vi oss relativt långsamt mot busshållplatsen för att se när den efterlängtade bussen skulle gå. Medan vi går i godan ro (Olov släpandes på en kartong med en "Benno" dvdhylla i), ser vi bussen komma. I ren Indiana Jones anda tittar vi på varandra, varpå tempot höjs med ca 400 % och vi springer mot bussen. "Vi hinner, vi hinner- eller, vi kanske hinner!" skallar ropen och vi springer, nej vi sprintar mot vårt för stunden orörliga mål. Sicksackar mellan en rondell, snödriva och lergrop i jakten på att hinna. Vi blir blöta om skorna, men vi hinner! Jippie!
Sen tar vi ytterligare en buss från tågcentralen och kommer hem helskinnade, lättade och inte sena. Snyggt säger jag bara. Sen gör vi god mat och snickrar ihop Ikeamöbeln (vilket fungerade att göra utan missöden, sucess!) och tar in påskris och pyntar en aning. Bra dag helt enkelt, lite stressig, men bra.
Dagens dåliga skämt (preformed by mig och Olov, vi är trötta):
"-Vad tror du skulle hända om jag bara tjorvade ihop alla mina sladdar som du brukar göra?
-Tja, de skulle nog bli jättejobbigt.
-Men tänk om de skulle föröka sig, råvärt! Då skulle jag kunna öppna upp en affär.
-Då blir det en massa sladdbarn!"
Men med köttbullar för 16 kr i magen lyckades vi skynda oss igenom den stora affären och komma ut i den 9 gradiga värmen utomhus. Väl utomhus skyndar vi oss relativt långsamt mot busshållplatsen för att se när den efterlängtade bussen skulle gå. Medan vi går i godan ro (Olov släpandes på en kartong med en "Benno" dvdhylla i), ser vi bussen komma. I ren Indiana Jones anda tittar vi på varandra, varpå tempot höjs med ca 400 % och vi springer mot bussen. "Vi hinner, vi hinner- eller, vi kanske hinner!" skallar ropen och vi springer, nej vi sprintar mot vårt för stunden orörliga mål. Sicksackar mellan en rondell, snödriva och lergrop i jakten på att hinna. Vi blir blöta om skorna, men vi hinner! Jippie!
Sen tar vi ytterligare en buss från tågcentralen och kommer hem helskinnade, lättade och inte sena. Snyggt säger jag bara. Sen gör vi god mat och snickrar ihop Ikeamöbeln (vilket fungerade att göra utan missöden, sucess!) och tar in påskris och pyntar en aning. Bra dag helt enkelt, lite stressig, men bra.
Dagens dåliga skämt (preformed by mig och Olov, vi är trötta):
"-Vad tror du skulle hända om jag bara tjorvade ihop alla mina sladdar som du brukar göra?
-Tja, de skulle nog bli jättejobbigt.
-Men tänk om de skulle föröka sig, råvärt! Då skulle jag kunna öppna upp en affär.
-Då blir det en massa sladdbarn!"
Kommentarer
Trackback
