Covered with leaves

 

 

Trött och ofokuserad denna kväll. Är inte van alls att stiga upp kl halv 8 längre. I somras steg jag varje dag upp kl 6, mer eller mindre med ett glatt humör, men nu ligger genomsnittsuppstigningen kring 10-11 någon gång. Jag förfaller. Dåligt. Men det var iaf jättetrevligt med Emma idag, hoppas att det går ordna fler gånger att hon kommer över :)

Btw måste jag börja engagera mig kring the jobbiga rapporten! KomigennuJenny!

Och för övrigt, köpte en klänning idag på en undangömd butik i Umeå, "Monki". Verkligen jättefin affär! Dit återkommer jag definitivt någon gång när jag har tid.

Tryck på tröjan för att komma till deras hemsida...

Sov gott everyone!

När jag skickar sms är jag långsam. Big time. Men ännu värre är det när jag ska svara på någons sms. Då är jag nästan plågsamt långsam. Så alla som jag plågat hittills, förlåt och eftersom jag helt ärligt inte kan säga att jag ens kommer att ändra mig en gnutta, förlåt alla ni i framtiden också. En pytteliten anledning som jag har kunnat skylla på den senaste veckan är faktiskt att jag skadade höger tumme en aning när vi hade volleyboll förra söndagen. Jag har konsekvent vägrat bry mig om det faktumet i mitt dagliga liv, men trots, eller på grund av, min ignorans har det förbättrats en hel del och nu är den nästan bra.

Det jag egentligen skulle vilja säga är: Ni får lov att ha överseende med stackars mig, för jag är verkligen väldigt långsam på att skriva sms och så är det bara. Så svaren kommer när de kommer.

Tentan är avklarad och jag tänker inte beskriva känslan kring hur provtillfället utföll, för det vet jag ärligt talat inte riktigt. Vi får väll se hur det ser ut när man får tillbaka den, men hoppas på det bästa :)

 

Just nu:

Jag vill också vara hemma och umgås med familjen, som resten av familjen gör.

Vill egentligen inte supermycket fara på sittningen där jag redan känner mig malplacerad.

Har jag för "fin" klänning?

Hår?!

Bah, this is hard.. iaf kl 02.00 på natten..

 

Jag säger bara: TILLBAKA TILL NATUREN!

 

Imorron gäller det.
Håll tummarna för mig!

Den här tentan kommer att göra mig gammal i förtid. Jag är verkligen inte bundis med Roger Säljö, eller Hartman. Förhoppningsvis slätar Uppsalabesöket ur mina bekymmrens rynkor.

Dagens citat från Emma:

"Jag orkar som inte få räkningar. Det skulle kännas jättejobbigt"

Jag är trött och less på att läsa om kunskap och lärande och saker som sägs om och om igen. Har pluggat inför tentan på fredag iprincip hela dagen, gått otroligt trögt hela tiden och skulle gärna göra vad som helst annat just nu. Men att inte läsa i tid straffar sig sannerligen och jag måste kämpa på om jag ska hinna läsa det jag ska till imorron. Det är grymt mycket mer än vad man tror och framförallt tar det mycket mer tid än vad man förväntar sig att det ska..

Men här kommer i alla fall en fin låt så här på kvällskvisten:

Jag vill vara närvarande
Jag vill vara långt, långt borta
Jag vill fara dit ingen annan varit, se saker ingen annan har sett
Jag vill sitta i en stor hög med höstlöv och se när vinden blåser dem åt alla håll
Jag vill känna vinden mot näsan och bli kall och snorig av snöstormars rytande
Jag vill se hur knopparna på träden vecklar ut sig och andas för första gången
Jag vill höra Idas sommarvisa i tonerna av en avlägsen grammofon när jag ligger i sommargräset under fönstret
Jag vill vara fri att göra vad jag vill
Nu

Lite bilder från Umeå med omgivningar..

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Rabarber = surt nånting?

xD

Kanske denna frisyr skulle vara fin att ha på sittningen den 26 september

Om jag hade kunnat framställa den hade jag nog haft den

 

Jag har lovat mig själv att jag får göra roliga grejer lite då och då medan jag läser tråkiga kurslitteraturböcker. Tex igår köpte jag chips att motivera mig med, åt dem aldrig, men de kan komma till pass någon annan gång istället. Annars är det exempelvis att skriva blogginlägg, kolla in facebook, dansa runt lite i rummet, fara ut och springa, gå ut och plocka in de röda vinbär som jag hittat just utanför huset, plocka äpplen från det lilla äppelträdet på gården och ta in och torka, skriva brev eller annat spännande som jag sysselsätter hjärnan med när jag har varit duktig.

Just nu läser jag om lärandet. Tjoho.. Faktiskt intressant ämne, men krånglig bok att läsa med många avancerade ord. Meta-konjunktiv?! Mediering?! Blurk säger jag bara.. Om jag inte ser upp har det gått hundra år och jag har hunnit fått skägg..

For dit igår och deras analys var att jag var för liten. De avrådde mig helt enkelt från att skänka. Det var ju lite jobbigt.

Som jag sa till den jättetrevliga sjuksköterskan:

"Jo, men då äter jag ju bara snabbmat så att jag går upp typ 5-6 kg och sen kommer jag tillbaka!
Efter ett litet tag:
Fast, kanske inte ändå, då får jag säkert bara för högt kolesterol eller något för att få ge"

Det vill säga, för tillfället.
Studieboken med det poetiska och otroligt sanna namnet "Att finna balanser" är halverst klarläst (iaf det mest nödvändiga) och nu är det bara att stiga upp imorgon och samla ihop mina tankar för att vidare kunna redovisa dessa på seminariet kl 10.30.
Jippie!

Imorron finns även en föreläsning på schemat som vi får hoppas är intressant och så kanske jag vågar mig till blodcentralen för ett blodprov. I annat fall ska jag nog ut och springa och för att uppnå någon slags balans även där, har jag bestämmt mig för att möjligen baka chokladbollar också. Annars kanske jag beger mig iväg till någon okänd destination i Umeå och hälsar på någon trevlig människa om de har tid. Vi får väll helt enkelt se.

Jag måste hursomhellt börja pynta i mitt rum, för snart får jag abstinensbesvär. Alla kottar är borta, inga tavlor eller något på väggarna, ingen matta och alldeles för tråkiga färger. Kanske ska ta tillfället i akt och göra egna tavlor? Vi får väll se det också, förhoppningsvis blir något sådant av så att det inte är allt för kalt här. Me need colors!

Jag tänker slå på stort och bege mig till blodcentralen någon gång i veckan, i tanke att skänka mitt ärofulla (?) blod till människor som behöver det mer än jag. Jag vill verkligen göra det, men samtidigt känns det helt sjukt läskigt eftersom jag har en relativt stor blodrädsla och svimmade en gång när jag tog blodprov i fingret. Inte coolt.

För övrigt var det inte bara blodet, utan också att de råkade sticka på fel ställe så att de var tvunga att trycka ut det som var en av spänningsmomenten. Tänk att någon står och trycker riktigt hårt på ditt pekfinger så att det gör riktigt ont samtidigt som det väldigt sakta kommer några väääääldigt små blodsdroppar frampärlande. Blurk, jag gillar inte ens att tänka på det.

Helt ärligt vet jag inte om jag kommer att klara det. Helst av allt skulle jag vilja ha någon vid min sida som jag kan förstöra handen på när det blir för spännande. Någon som vill offra en hand för en bättre värld?

Väldigt vacker blogg med fina bilder och inspirerade miljöer

Visit!

Lampan i taket gick just och mobilen går inte att ladda. Jaha, vad ska hända härnäst?
Min cykel blir överkört av en asfaltläggare?

Till saken hör att jag inte har fått in cns än, vill inte ta del av länsförsäkringars "fina" erbjudanden och vet inte om det är därför det tar sån tid. Eftersom jag lämnade igen diverse kläder idag (köppanik) fick jag igen ca 1000 kr som skulle komma till mitt konto. Antog att de hade gjort det och ville köpa en fin klänning/tunika på indiska, men tji, det hade det inte! Det känns lite pinsamt faktiskt att inte kunna betala när man står i kassan och det bara är pengarna som saknas. Jag är inte bitter..

Och jag fryser (fortfarande)!
Värmen är obefintlig och jag huttrar. Brrrr..

Till något lite gladare och finare:
Bild från grönsakslandet i somras
Ringblomma som är vacker, liten och röd, tror att den heter något med "Ruby"

Jag är ganska trött just nu. Det händer så mycket hela tiden och jag vill hinna med allt samtidigt och det blir lite mycket efter ett tag. Just nu är det lite mycket. Hade önskat att prioriteringar var en av mina starka sidor, men man kan inte få allt. Det är inte det att något är jobbigt eller så, det är snarare det att jag tycker om så mycket att det är svårt att veta vad man ska välja att göra. Vad man ska prioritera.

Inspark, Familj, Olika kompisgäng, En underbar pojkvän, Mig själv?


Igår hade vi jättetrevligt på disneyfesten. Vi var först på en kvartersgård på Åhlidhem och hade lite tävlingar och umgicks, sen for vi vidare till NH (nationernas hus) och var där resten av kvällen. Ikväll är det surströmming, dvs korv för mig och kanske någon annanstans sedan. Som det känns just nu, troligtvis hem. I morgon tänkte jag hälsa på Camme och compani i deras nya lägenhet, känns roligt att träffa lite gammalt folk från förr. 

Men mitt i allt roligt saknar jag alla dem som försvunnit, de som flyttade och de som stannade kvar. Jag vet att allt förändras. Självklart, det är en del av att leva. Men jag kan inte hjälpa att jag också saknar det som var.

 

 

Jag har suttit i en hel massa timmar och inte gjort något. Det suger, eftersom jag har sjukt mkt att göra. Måste läsa en massa kurslitteratur, oroa mig för de böcker jag ännu inte fått (hoppas att de kommer snart) och göra diverse random saker.

För övrigt trivs jag väldigt bra här i Umeå. Jag älskar området Mariehem, det är vacker natur och väldigt trevligt. Brukar vara ute och springa vid nydalasjön, där det verkligen vackert (2 gånger nu!) och stortrivs med boendet. Bara röklukten i korridoren är lite jobbig, och att sorteringen failar helt. Skolan är bra, lite mycket att göra just nu bara, med insparken och så samtidigt. Har ca 400 sidor att läsa till på fredag, suck.

Har varit dålig på att uppdatera på grund av bla inspark och långa skypesamtal med olov (över 5 h är rekordet nu), men hoppas på att kunna ge en mer sammanhängande sammanfattning någon gång senare.

Men vissa saker har jag trots allt hunnit med, till exempel boka resa till UPPSALA 2 oktober!!
Olov here I come!

Jag måste erkänna en skämmig sak. Eller kanske skrämmande. Fruktansvärd. Hemsk.

Jag har förnekat mig själv i ett flertal år. Inte låtit mig leva livet ut så att säga. Begränsat min person för vad jag trodde var för mitt eget bästa.

Jag skulle nästan kunna säga att jag försummat min egenrätt till att vara individ. Så hemskt är det faktiskt.

Jag har förträngt en del av mig själv, men det är det slut med nu. Jag ska "komma ut ur garderoben".

 

 

 

 

Typ finaste bilderna ever

Gå in på deras hemsida, där finns det fler

 

På riktigt. Borde ha beställt kurslitteraturen för länge sen, men Jenny den segproppen (alltså jag) har glömt det, gång efter annan. Men nu är det äntligen gjort och förhoppningsvis får jag ingen utskällning innan de hinner komma, alltså om mellan 2- 5 + okänt antal dar.

Min morgon var, om man säger det med det första ordet jag kom på, förunderlig.
Vaknade i morse av att det plingade på i högtalargrejen som sitter ovanför dörren. Sömndrucken (väldigt vackert ord) kastar jag mig upp ur sängen (eller hasar är nog rätt beskrivning) och funderar i de få beståndsdelar av mitt huvud som fungerar helt klart denna arla morgon (8.30) vem i hela världen som skulle vilja hälsa på nu.

Iförd mindre smickrande nattbeklädnad, bland annat bestående av mjukisbyxor och långärmad från forntiden då Tommy var 12, släpar jag mig mot dörren, men hinner inte ens halvvägs innan dörren öppnas och snickaren som jag skickade efter för 2 veckor sedan uppenbarar sig. Efter en hel del bankande som innefattade en kofot och lite buttra muttranden fixade han dörren som varit svår att stänga och begav sig raskt mot nästa heroiska uppdrag.

Så härmed är dörren fixad och jag är lycklig igen. Eller, nja.. Min eminenta hemkokta saft som jag gjorde för 2 veckor sedan hade börjat mögla märkte jag igår när jag skulle börja dricka, så den var bara att hälla ut. Det var lite psykiskt jobbigt, eftersom jag bara hunnit smaka 2 ggr av den, men tji den som snålar och väntar med att dricka, då går det sådär.

Vill testa göra denna, vet dock att det kan vara svårt att framställa i ett studentrum..

Men det kostar inte att drömma iaf!

Fast drömmar smakar inte heller..

 

Cirka 10 bitar

Mandelbotten
400 g mandelmassa
4 ägg
4 msk kakao
rivet skal av 1 apelsin

Chokladtryffel
300 g mörk choklad, med 70 procents kakaohalt
2 dl vispgrädde
2 dl lätt crème fraiche
2 msk strösocker
1 dl varmt, starkt kaffe
2 msk konjak
25 g rumsvarmt smör

Garnering
mörk choklad
påskkycklingar eller ­
rosor i marsipan

1. Botten: Sätt ugnen på 175°. Kläm fast ett bakplåtspapper i botten på en form med löstagbar kant som mäter 26 centimeter i diameter.
2. Riv mandelmassa på rivjärnets fina sida. Rör ner äggen, ett i taget, kakao och apelsinskal.
3. Häll smeten i formen. Grädda i mitten av ugnen cirka 20 minuter. Låt kakan kallna men vara kvar i formen.
4. Chokladtryffel: Finhacka chokladen och lägg i en bunke. Koka upp grädde, crème ­fraiche och socker och häll över chokladen. Tillsätt kaffe och konjak och rör till en jämn smet. Blanda i smöret klickvis ­
i chokladsmeten.
5. Häll chokladtryffeln över     mandelbottnen. Täck och frys tårtan i minst 4 timmar.

Låt tårtan stå i rumstemperatur cirka 30 minuter före servering. Garnera med hyvlad choklad och ev marsipanrosor/marsipankycklingar.

Jag vet att jag är grymt dålig på att uppdatera. Jag vet, jag vet.

Men till mitt försvar kan jag tillskriva det faktum att jag har varit utan internet i en vecka och att jag innan dess var fullt upptagen med jobb, kompisar och diverse andra viktiga saker.

Men som alltid efter uppehåll, så hoppas jag att jag ska bli bättre med uppdateringar och ärligt talat så tror jag på det nu.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Studenten 2009

Jag kommer att sakna er allihop

Ha det bra, vart än ni far