Covered with leaves

Så sitter man här. Lightsaberfarten har saktat ner för idag och skulle nog nu snarare benämnas som ett slemmigt, segt krypande á la Jabba the Hutt, med en grön, mossig wookie vid sin sida. Inte för att den gör någon skillnad, den kan inte ens prata, så det är egentligen ett ganska slentrian sällskap. Mitt enda intelligenta samtal idag har spenderats med Pojkvännen och grannen som klagade över kökets bedrövliga utseende.. eller var det samtalet igår?. Mina dagar är inte vad de brukade vara.. Tänk er:

"En savann i den stekheta solen, värmeångorna stiger i det midjehöga gräset."

Typiskt.. Jag glömde vad jag tänkte skriva. Aja, håll till godo med den fina beskrivningen av en okänd och alltför exploaterad del av den afrikanska stäppen. Helt ärligt har jag bara skrivit rapport idag, inte gjort något annat överhuvudtaget, inte ens stannat upp min skidåkning på motorvägen mot avgrunden för att göra något åt det faktum att det är all helgona eller hallowen idag. Sååååå tråååååkigt alltså!! Kom och rädda mig någon! Gör min rapport också, medan ni ändå håller på..

Här är jag som mode år 1990! Yea!

Hej Världen!
I denna dag avser mitt överarbetade huvud att fortsätta på sin högfartsresa på utbrändhetens highway, med högsta hastigheten inställd. Lite som en lightsaberspeed skulle man kunna säga. Så där snabbt som dom åker i Starwars, eller vänta lite.. är det kanske.. vad heter det nu då.. Starcraft? Nej, det är ju ett dataspel, visst?

Aja, det går i alla fall gruvligt snabbt och man känner sig självklart spårat orolig, men samtidigt är det ju skoj att åka alldeles för snabbt.. Och med en mossfylld kruka vid min sida, lite som en förolämpande dålig imitation av en Wookie, grön för den delen (finns det verkligen gröna Wookies?) kör jag chickenrace mot inlämningsdatumet. Hur nära kan jag komma avgrunden utan att datorn exploderar av att den stått på för länge? Who knows liksom?

Här är jag när jag kör mitt race, fullastad med chokladägg (I wish!):

Saknar Hemmat. Hösten och vintern blir så mycket annars när man inte bor i skogen längre. De blir mindre märkbara. Så tråkigt.

 

 

 

 

"Haha! Vem kan komma närmast?! *Dunk*"

Pappa trodde att han kunde briljera med sin större, dyrare och bättre kamera när han fick närmare skärpa på växthusglaset än vad jag fick, men hans kamera kunde tydligen inte bedömma avstånd alls utan duttade glatt in sig i glaset, vilket resulterade i en hel del skratt och pluspoäng till min kamera i smarthet.

 

 

Kojan som det aldrig blev något av. En gång i tiden tänkte vi bygga en under- och övervåning på den, med falluckor under mattor och annat "vi 5" saker. Men den är lite fin på sitt sätt där den står, trots att den inte har varesig fallucka eller matta.

 

Skogen <3

 

Fallet träd som har en så kallad "rotvälta". Tydligen en väldigt farligt sak, sitt inte vid den och fika, för då kan det hända otrevliga saker. På sommaren brukar det promenera en myrflock fram och tillbaka på den här stocken eftersom de har bygt sitt bo i den fallna stockens rot och av någon anledning vill hälsa på någon på andra sidan av den.

 

 

En kristallälva som lagt sig att sova på isen

 

Som ni kanske har märkt börjar min inspiration tryta.. Därav osammanhängande inlägg med konstiga ämnen, som exempelvis fil. Nu när jag skriver rapport är jag egentligen strängt förbjuden (av mig själv) att inte göra något annat, vilket innebär att mitt undermedvetna med alla knep försöker komma kring detta för att skriva av sig lite.

Och så känns det så konstigt att skriva när man inte vet vad folk vill läsa om. Olov tycker att det är tråkigt med bara bilder, vilket jag kan hålla med honom om, och därför måste jag ju ibland hitta på något mer handgripligt att skriva. När jag inte orkar engagera mig särskilt mycket eller om jag har tidsbrist blir det väldigt random inlägg.

Jag är nog i en inspirationssvacka tror jag. Eller så har jag för mycket annat som jag borde göra och det gör att jag inte kan fokusera tillräckligt på bara en sak, vilket gör att allt jag gör blir halvfärdigt/halvbra. Ska fundera mer på det här när jag har tid, efter rapporten det vill säga.

Hederligt gammaldags förunderligt underbart fil är riktigt gott! Igår shoppade jag loss på norrmejeriers laktosfria fil och upptäckte idag att jag har saknat det. Nu kan jag ju inte äta fjällfil, men det är också en pärla, få förunnat att tycka om. Inte för att något av paketen på foljande bild är fil, men det är ju norrmejerier iaf, 1 rätt av 2.

Det var väldigt trevligt att prata/umgås och fika med Mamma idag, det blir inte så ofta nu, inte när man bor så långt ifrån varandra. Hon kommer på måndag också, så då blir det nog favorit i repris. Jippie säger jag bara! Socialt umgänge ftw!

Här är min då halvfärdiga korg som från början var menad som en matta och som nu är klar!
Detta innebär att den ser ut så där, fast klar. Om det nu gjorde det mer begripligt.. Kom bara på den lilla funderingen kring att man inte behöver avsluta det man startar direkt, utan ibland behöver man ett antal år på sig.. Tror att jag var mellan 13-16 år när jag började på den här och jag gjorde alltså klart i veckan. I'm fast, cowboy!

Nu sitter man här igen, med en motivation som gömt sig någonstans långt borta där jag inte kan hitta åt den. Om jag känner den rätt har den nog fastnat i det faktum att jag ännu inte läst den 4:de twilightboken och att den nu vägrar gå vidare. Den ältar sig helt enkelt. Typiskt att jag skulle ha en så egoistisk motivation som inte kan ställa upp för mig när jag behöver den. Av någon anledning föreställer jag mig att den ser lite ut som ett buttert minimuminstroll.

Idag blir det rapport som vanligt. Det gäller bara att hålla uppe koncentrationen och inte tappa den, då borde det gå bra. Idag ska jag även träffa Mamma när hon kommer till Umeå och troligtvis fara och fika, blir trevligt!

 

Rapporten blir prio 1 nu. Farväl allt annat till att jag är klar. Hejdå korridoren, med stökigt kök, mycket disk, än mer sopor som ingen tar ut och trevliga människor. Ajö socialt umgänge, familjen, Olov, vänner mfl. Vi ses! säger jag till bloggar som inspirerar och försvinner nu för ca 1 vecka till och från.

Och släng inte skräp där det inte ska vara! Jag är less på plast i matsopkorgen och metall i plasten. Snälla någon, hur svårt kan det vara?! Saker som felsortering eller att slänga skräp i naturen kan faktiskt få otroligt otrevliga konsekvenser. Som det här:

Albatrossbebisar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ikväll blev det ungsgrillade paprikor med fyllning, serverade med spagetti. Gott! Annars har jag umgåtts, intervjuat Lars Åhman om lärarprofessionen och suttit vid datorn. Så var min dag. Jag vill ha den här lampan, tycket att den är supervacker. Den sitter i finkorridoren på universitetet, humhuset om någon känner för att stjäla den åt mig.

 

"Have a nice ehh.. night?"

Vad är det för någon avslutningsfras egentligen?! Ibland undrar jag om jag inte borde hålla mig från resten av mänskligheten och samtal överhuvudtaget efter kl 8 på kvällen.
Aja, godnatt på er iaf!

Tacopaj, eller Packotaj som jag alltid kommer på mig själv med att säga, gjord och bortstuvad. Tvätten tvättad och på torkning. Imorgon intervju med Lars Åhman om lärarens proffesion. Nu en sista låt innan jag hämtar tvätten och somnar in:

Hittade ett loppis runt knuten och shoppade loss för 70 kr.
Av de monströst många pengarna fick jag följande:

En spegel för den som inte ser.. (det där är baksidan) 10 kr

En ring med medhörande box(låda?) 10 kr

Pysselbok för papper (inte de med eller utan skägg) 10 kr

Tröja stickad 30 kr

(Funderar på att ta bort knapparna, de ser lite ut som ögon eller något annat läskigt)

 

De var alltså mina fina fynd!

Fanns en hel del mer fint där, men studentplånboken sa tillslut nej. Och jag köpte en till grej också, men den ska bli julklapp, så den visar jag inte upp här. Slutledningen av det här är egentligen:

 

LOPPIS IS THE SHIT!!

Vintertid. Tydligen var det meningen att man skulle ställa om klockan i dagarna.
Imorse när klockan var 08.17 och jag skulle vara på Iksu kl 08.30 tänkte inte på detta viktiga faktum och missade tyvärr den extra timmen som den som gjort almanackan så generöst erbjöd. Aja, men jag hann istället plocka lite mossa och göra ett hösthjärta i björkris i väntan på att få komma in på anläggningen.

Nu ska jag sätta dessa i en övergiven kruka som jag lånat ur korridorsköket, så blir det lite ombonad känsla hjerna. Lite höstigt så där. Som det här kortet, så mysigt!

Tänk om man hade haft så här fina tavlor på sin vägg..

 

Man ska inte läsa fansites rörande bokserier utan att ha läst alla böcker i serien, det är rent ut sagt att tigga om att brutalt och hänsynslöst bli mentalt nedtrampad i avslöjandens gungfly och lervälling av folk som inte kan hålla sig, utan avslöjar alldeles för mycket. Fasansfullt! Nu är jag mosad, tillintetgjord.

I min obetydlighet tittar jag längtansfullt och bedjande mot den sista boken i serien, ber den att skona mig och på något mirakulöst sät dyka upp på mitt nattuksbord. Men jag måste tyvärr inse, jag hinner helt enkelt inte läsa den i veckan. För det är sannerligen ganska ohållbart i längden att sträckläsa till kl 3 på natten, speciellt nu när vi har en stor rapport som ska göras och som kan behövas en hel del tid på. Varför är man så ohälsosamt nyfiken att man måste läsa vidare, trots att man vet att det är en minerad mark man smyger på när man rör sig på Twilightbloggar? Nu kommer jag inte att kunna koncentrera mig längre, det var ju lite dålig timing kan man säga.

De är beroendeframkallande. Jag är fast.

Ingen dålig ide

Lite midnattskonst medan jag samlar dagens tankar och stoppar dem i små minnesfack.
Gjorda av en mr Takashi Itoh. Väldig vackra och orginella.

Helgen hemma var mer än bara trevlig. Längar redan tillbaka.

Pratade på msn och skype i säkert 7 h igår, vilket innebar att jag endast sov 5 h i natt. Trevligt, men lite jobbigt nu i efterhand för orken att hänga med. Försov mig tillråga på allt och simningen med Lisa kl halv 8 på morgonen blev en timma senare än beräknat. Som vanligt med mig så måste någon vänta, alltså varför kan jag aldrig vara i tid?!

Genom ett töcken ser jag hur det frostade, immade glaset av mina höstdepprimerade tankar samlas och skingras för vinden i den takt min svaga andedräkt sprider sig på den glittrande rutan. Att titta in på mitt liv genom en ruta av små istappar och solstrålar av stjärneglans som frosten bildar ger lite perspektiv på livet. På ett lite udda sätt.

Jag är på ett lite konstigt humör idag. Jag slits mellan en önskan om att vara helt ensam väldigt länge eller att göra så mycket som möjligt på så kort tid som möjligt med så många som möjligt.

Jag skulle vilja tänka, men kan inte.

Bara lite borta.

 

Jag älskar dig

Jag saknar dig

Önskar att du var här


Säg det mer, säg det mer innerligt och mena det. Vad skulle man göra utan folk som bryr sig? Se till att ta hand om dem du har!

Olov bokar resa till Umeå. Jag äter banan/chokladglass och skriver på listor.
Jag önskar att jag hade lite självdisiplin. Borde ha gjort en massa saker idag, men det enda jag lyckats åstakomma är lite städning. Dååligt. Och det blir random när man ska lägga upp bilder.. Konstigt..

Håll till godo med lite tjuvlyssnat:

Have it McDonald's way or the highway

McDonald's, Stockholm

En tjej ∼18 har just beställt mat. Biträdet går bak, säger beställningen åt personalen och går tillbaka till kunden.
Biträdet (uttråkat): Pommes frites dröjer fem minuter, går det bra?
Tjejen: Nej.
Biträdet: Va?!
Tjejen: Jodå, det går bra.
Biträdet: Shit vad du skräms! Ingen har någonsin sagt nej förut! Jag har ingen aning vad jag hade gjort om du var allvarlig!

 

En "Toy story" utan lyckligt slut

Har återupptäckt bandet igen. De äger

 

Jag är hungrig. Sallad kanske blir bra?

 

Var hos Lisa ikväll och såg Grease samt hade en trevlig pratstund i över 2 h. Blev ingen simning ikväll, men träningsvärken har ändock börjat sätta in så smått. Har kommit fram till att jag nog inte har så värst många armmuskler alls, det är ju en lite jobbig insikt.

Ledig imorgon, men ska försöka engagera mig i lite läsning och så.. Men sovmorgon blir det iaf. I alla fall, nu ska jag sova! God natt!

Igår steg jag upp kl halv 7 och for ut och sprang innan skolan, idag steg jag upp kl 6 och for på iksu och gymmade i 2 h. Sen ska jag och Lisa fara och simma senare i kväll, trevligt, trevligt.

Anledningen till den nuvarande och framstundande träningsyran beror på ett nyligt införskaffat guld- (skimmer, glitter och glamour) kort på träningsanläggningen iksu för det ganska monstruösa priset av 750 kr. Jag känner att jag måste ju satsa nu när jag har betalat för det. Ser fram emot grym träningsvärk i den närmaste framtiden och en månad framåt. Sen tar kortet slut och jag får återgå till att lyfta korridorens soppåsar upp och ner och till återvinningen, tråkigt, tråkigt.

Tentan godkänd, men jag är lite missnöjd. Missade en fråga, annars skulle jag fått vg.
Känns en aning surt, trots att jag borde vara glad.

Jag tänkte vara sovandes nu. Och ha farit ut och sprungit idag. Och ha städat lägenheten. Och ringt hem till mina föräldrar. Och ha läst studielitteratur som jag tyckte verkade intressant. Och ha fixat maten.

Men så går det när man har skype och pojkvännen 7 h bort.

Helgen har varit väldigt trevlig, minst sagt. Det enda man kan önska är mer tid och mindre saker som ligger så lång bort. Men man kan kan, som jag alltid säger, inte få allt. Vi har dansat runt i mönster över Umeå stad och myst en massa, med lite olika stopp efter vägen. Har kanske redan berättat om en del, men tar det lite nu också. Bland annat for vi igår till Gammlia och gick på museum, med intressant dansuppvisning och en utställning på nedre plan som fick en att känna sig väldigt obehaglig till mods, jag skulle nog till och med säga att den gjorde mig lite illamående. Köpte sedan en 2 tröjor på nya favoritaffären Monki och sen så tog vi tag i ätarproblemet och gick till en grekisk restaurang istället för de väldigt dyra kinesiska/indiska vi gick förbi och åt en riktigt god måltid. Jag tror att jag har fått en "thing" för kebabrullar, trodde inte att jag tyckte om dem, men tydligen så gjorde jag det. Nog för att det var Rebeckas, men jag lyckades ändå smaka en bit och den var riktigt god. På kvällen såg vi filmen Stardust och Rebecka somnade kl 21.00..


Idag sprang vi (nja, promenerade i väldigt normal/ganska seg fotografibaserad takt) till universitetet för att kolla in och visa upp Umeås stolthet, men eftersom det är söndag så var de förstås stängt. Då gick vi istället till UB (universitetsbiblioteket) och kollade in där. Rebecka fastade på Nietzsche och en massa annat filisofi grejs, medan Anna så klart dök in i konstens värld. Själv satt jag och tittade i en väldigt fin bok som hette "Creatures" och innehöll stillsamma och vackra naturbilder. Sen kom inte bussen, men väl Annas föräldrar och vi fick skjuts hem till moi. Nu är jag ensam och sitter och kollar på bilder från helgen och lägger alla trevliga minnen på minnet för att ha när lyckan inte riktigt hänger med i livet. Ett stort tack för i helgen!

Jag tar mig friheten att lägga upp lite bilder från helgen :)

 

 

Dagen har spenderats på språng, med vad som skulle vara en tidig morgon men, men.. Den blev av diverse anledningar lite senare än beräknat, men gav oss fastbränt ris, ägg på spisplattorna, en tomat för mycket och lite annat trevligt. Sen har vi haft en väldigt trevlig dag med Umeå i blickfånget. Kultur är... (här tar Anna över).. något som i allra högsta grad har upplevts.

Vi gick till Gammlia, och snubblade in på Bildmuseet. Där hände det mycket spännande, vi fick se en spännande dans-uppvisning där två balettsnubbar gjorde någon slags modern dans. Dessutom var det en läskig snubbe i mask (liknade en insekt) som kommenterade dansen på brittisk-engelska.

Sen så gick vi på stan. Knäppte några .. hrm.. mycket fina bilder som kommer att få ett högt nostalgivärde någon dag! Vi virrade runt för att hitta något ställe att äta på, vi försökte hitta något indiskt-kinesiskt men det blev tillslut kebab. Sen så åkte vi hem med en lokalbuss och köpte snask & öl på Ica. Sen gick vi "hem", satte vi oss och såg Stardust, men vi varvade också med att se på de bilder som knäpptes under dagen (många höga skrattsalvor utdelades). Jao.

Nu vet jag inte vad mer som behöver förtäljas. Bekky ligger utslagen på sängen och sussar sött. Jenny pratar med mr Olov (per mobil, människan bor ju i Uppsala dah!)ute i korridoren. Jag själv funderar på att sova, kanske läsa Momo (-kampen om tiden). Ni får ursäkta denna mycket korta resumé av dagens aktiviteter, vi återkommer. Det ska nog bli en tur i skulpturparken imorgon om jag får min vilja igenom. MOhaha....

Godernatt. Ni kan läsa detta på min blogg också. Fast antagligen har ni nog redan läst det här. Dumma, trötta jag.

They are here!

Just do it! Så jag går och tar en macka och sen så sätter jag igång med det storslagna arbetet med att läsa en massa läxa till imorgon till kl 9.15. Men hade hellre velat ut och fotografera höstens framtågande i den lilla staden.. Plockade lite röda lönnlöv idag som jag ska torka och lite konstiga svarta bär som jag ska trä på tråd och torka. Ja, då vet ni. Lite randomkunskap är alltid bra.

Jag måste läsa sjukt snabbt imorron om jag ska hinna läsa allt som ska läsas. Typ som Mamma brukar säga: speedy gon sales.. Wish me good luck, I'll need it.

Det är ett klurigt väder idag. Regn, sol, molnigt och hela tiden en ligger en osynlig mantel av höstköld utan dess like (tja, om man glömmer bort att det finns en vinter också) över den hopkurade och huttrande staden. Men, som tur är har jag min nyinköpta, nästan fjällrävenjacka från HM att snöra in mig i när vindarna viskar mitt namn utanför den svåröppnade husdörren. Planerar att bege mig till den gula lådan som posten brukar bryta upp varje dag och lämna in mitt fina brev till polisen där i. Ska be om benådning för mina svåra brott. Eller så ska jag skicka in ett brev som gör att jag förhoppningsvis får praktisera någonstans i framtiden. Kanske och förhoppningsvis i Skellefteå. Ni väljer själv vilket alternativ som verkar mest troligt.

Helgen var underbar. Man inser inte hur man saknat någon tills man träffar honom igen.

Bussresan gick bra, lite krånglig, men helt klart överlevnadsbar. Att vakna kl 4.00 på en helg är helt klart underskattat, man hinner ju så mycket mer om man gör det! Efter ett tag med att utforska lägenheten (de har plommonträd på bakgården, hardcore!) gick vi en rundtur i Uppsala, han försökte och har nog troligtvis också lyckats övertyga mig att flytta dit. De har ju en Hogwartstoalett som jag måste besöka! Kan inte säga nej till det liksom ;)

Nej, men vi får se. Troligtvis inte till våren, men kanske till hösten däremot..

När vi gick på stan köpte jag en jacka på HM för 299 :- Jättebra, snygg och billig för att vara jacka! Vi såg film på kvällen första dagen, inte hela filmen men nästan. Jag var uppe 22 h i sträck och hade bara sovit 4 h natten innan, så jag är förvånad att jag höll mig vaken så pass länge ändå utan att däcka i något Uppsaliskt gatuhörn med gamla och tjocka träd. Lyckades inte ens krama något träd. Av någon outgrundlig anledning förflyttade Olov mig hela tiden ifrån träden när jag föreslog den trevliga proceduren för honom. Aja, man kan ju inte få allt..

Nästa dag gick vi också runt ett tag i Uppsala, köpte en jättebulle, myste och såg filmen Marie- Antoniette. Sen tog allt slut allt för fort och plötsligt och så for jag med bussen kl 23.25 i en över 7 h lång resa tillbaka till lilla Umeå. Det vill säga i en väldigt kort sammanfattning.

Önskar på många vis att jag inte klivit på bussen till Umeå. Suck. Saknar dig Olov <3

Kanske inte så bra att äta möglig kräm. Väntar nu på att min kropp uppfinner ett vaccin mot HIV eller något annat bra när den bekämpar det mögel jag lyckats äta upp. Man hoppas ju på det bästa.

Btw har jag namnsdag idag, jippie för mig!

+

= Glad

 

Så jag gav mig en egen blomma, säger dock inte vart jag fann den.. :)

Obs, inte blomman på kortet.

Jag saknar Olov, gör rotsakspanna med köttbullar, saknar Olov och ska börja med den förhatliga rapporten igen. Jajusta, jag saknar Olov också. Vi har varit ihop 2,5 år idag. Tänk vad tiden går.

Vi började ju just gymnasiet allihopa. Hade problem med att tolka Tuans kryptiska uppgifter, njöt av sjönsång från Tai, Erik, Erik, Viktor, Mange, William, Sea mfl och skrattade tillsammans åt Mattias menande skämt. Vi blev lite förvånade när Theresa tyckte att vi allihop skulle skaffa barn, då vi var i den bästa åldern nu och jämförde svar på engelskaprovetsrandomglosa: "värpte" med förslag som "worped", "popped" mfl. Vi spelade kort medan vi väntade på att franskarna och spanjorerna skulle ha lektion. Jag minns när vi lärde Olov spela poker..

"Jag har ju bara kungligheter!"

Vi gick till stan, bara han och jag, medan iprincip resten av klassen hade musik som estetisk versamhet. Två timmar tillsammans på stan. Ofta var Robin med annars när vi gick in till stan på eftermiddagarna efter skolan, ibland Emma, ibland Hampus, ibland eve, ibland någon annan.

Man önskar att man hade skrivit upp mer av sina minnen. Som den gången jag och Robin åkte på en icakasse nedför en backe på Nordanå, eller den gången vi körde sten, sax, påse för att bestämma om vi skulle gå via den enligt mig och Robin "roliga vägen" eller den andra, enligt Olov och Emma, "enkla vägen". Det är ju klart roligare att åka kana än att bara gå på, visst?! Så mycket man minns, så mycket mer man önskar att man mindes bättre eller alls. Saknar alla trevliga stunder. Saknar Skellefteå. Saknar alla som gett sig av för att leva livet. Saknar alla som stannat kvar. Saknar den jag älskar så mycket.

Råjobbigt, varje gång som jag ska skriva Olov blir det Olob.

Blä, kan inte den här rapporten bara vara klar snart?

Som Olov sa: "Det suger"

Idag far jag och hälsar på, äntligen. Jag är superpeppad, känns hur kul om hellst!

Har saknat dig massor!

 

Denna syn mötte mig imorse på diskbänken:

 

Kranen läcker inte längre, men vad menar de?

Har de bytt packning, eller ansåg de att jag (som var den som ringde) sa åt dem att de skulle göra det?

För jag sa bara något i stil med:

"Ehh.. Hej! Bara så att ni vet det så läcker kranet i min korridor. Inte så att vi störs av det, men tänkte att ni ville veta. Ehh.. Hejdå!"

 

Tja, jag är less på att tänka och tänkte (hihi, ordvits) att jag skulle skriva en liten uppdatering kring livet.

Det mesta är bra just nu, skolan är lite jobbigt i och med att jag bara tänker på att skynda igenom den så att det blir fredag snart. "Kyckling på fredag, den dagen som känns bäst.." Då far jag från Umeå sent på kvällen och kommer (förhoppningsvis, om jag lyckas ta mig till bussen utan att tappa mitt ickebefintliga kvitto) till Uppsala på lördag morgon extremt tidigt. Kring kl 4.30 tror jag att det var.

Det läskiga är det faktum att jag inte har något kvitto eller biljett eller så, utan det enda jag ska komma ihåg är mitt bokningsnummer. Liksom dömt att misslyckas. Jag ska skriva upp det överallt jag kan komma åt så att det inte går att missa, kanske ska måla siffrorna som nagellack eller ansiktsmålning. Eller varför inte som en skylt på bröstet, som björnligan har i Kalle Anka?! Eller trycka det på en tröja!

Måste helt enkelt komma ihåg det, på ett eller annat sätt! Really important! :o

Sen har vi en rapport som ska vara klar på fredag, 2 st 30 sidors kurslitteratur att läsa och packning, tvättning och annat som tar upp tiden.

Var ute och sprang ca 2h idag, gissade vart jag var och kom rätt så bra trots allt. Sprang runt och upp på ett berg, Brännberget tror jag att det heter. Det finns i alla fall en skidlift där. Det var väldigt stillsamt där uppe och det en fin upplevelse att se slutet av solnedgången och det mörknande staden och himlen. Sen fick jag förstås en av mina konstiga idéer och bestämde mig för att rulla ned för en liten del av skidbacken. Konstigt nog inte något att rekommendera, tvärt emot vad jag trodde kändes det lite obehagligt och så var det väldigt svårt att springa rakt ett tag efter..