Covered with leaves

Känner att jag alldeles snart når fullbordan i min utveckling från den slumrande puppaindividen till den fulländade och vacka fjärilen. Jag väcks av ljusets skiftningar på mitt tunna ögonlock. Skogen runt om mig skakar livfullt på sig i vindens ljumma smekningar, visar sin glädje i att få existera. Känner att något är annorlunda. Ruskar på min nya last och klättrar försiktigt ut ur min redan nu kylda bädd i detta ljusets kapell. Snart vecklar jag ut mina sköra vingar och kastar mig ut i världens glupska gap och höga fartvind.

Alltså: Jag känner mig som en riktig nörd och har därmed äntligen knytit ihop säcken kring mig själv som "samhällsare" Känns lite vemodigt.. Egentligen var jag nog dömd redan när jag sökte till linjen, men nu har jag slutligen, för alltid, fått en centimeterstor klisterlapp som konstaterar det på näsan.

Nu ska jag göra ett så kallat "PM- arbete" som jag är menad att redovisa på fredag. Enligt vår lärare är detta uttryck direkt hämtat från högskolan och som skrämd liten framtidsblickare så låter det faktiskt osedvanligt coolt. Nu ska jag plugga som jag vet inte vad...


I'm a nerd, and I'm proud of it!