Covered with leaves

Har haft en verkligt trevligt påsklov hittils. Mysiga stunder med Pojkvän, men även det med kattungar, kompisar, seconhandbutiker, egengjord tårta, familj, övningskörning, och idag fika med Pojkvän och hanses trevliga broder och mycket, mycket mer. Jag har även återupplivat gamla minnen och hoppat i snön från lekstugetaket, en underbart känslomässigt frigörande upplevelse. Att vara 8 måste ha varit så lätt.

Av eget, nu i efterhand tillsyntes ganska otaktiskt val, har denna tid varit mer eller mindre läxfri. Även fri på det mesta som kallas ansvar och viktigt. Detta får man förståss sota för nu när lovet snart är slut. Imorgon ska jag hel sonika:
- Laga maten som jag fått som läxa med individuella
- Göra geografi
- Göra svenskan
- Ringa för sommarjobb på dos places
- Kolla upp om det går för syster och jag att bowla en sabado
- Skicka brev
- Se på teatern "Limbo" på Nordanå
- Skriva in teatern och utställningen av attribut som jag såg på museét i kulturboken.

Blö...
Ursch vad jobbigt det känns..

Men jag är iaf på bra humör efter sett de underbara små darrande livet som Sacha gett liv till. Tänk att denna lilla behövande varelse är en mindre modell av en människa som nyfödd- förstås inte till utseendet, men i hjälplöshet och krävande av kärlek och värme. Bara genom att se på dom känns som ett övergrepp, som att de skulle darra sönder och de lilla hjärtemekanismerna skulle slå sönder det minimala bröstet. Kurrandena låter som en liten plasttraktor som hakar i hjuluppsättningen vid varje varv hjulen går- den sorten som kostar 20 kr på ÖB.
Vi kom dock på att Ruslan nog ganska säkert var en liten Ruslana, vilket nog inte kommer att behaga min lillkusin som var ansvarig till namngivandet.

Nu ska jag ta min skönhetssömn...