Leave the rythm to those who are dansing

Ibland önskar man att man hade en kropp som aldrig blev trött, utan bara fortsatte kämpa.  Eller inte kroppen, men sinnet.

Jag har haft ett riktigt bra lov, men inte alls ängnat det år varken vila eller eftertankte, utan fyllt mina dagar till fullo med roligheter. Detta straffar sig såklart i skolarbetet. Jag skyller mig själv.

Det jobbiga är att min dåliga prioritering också påverkar hur jag mår.
Jag är stressad. Inte bra.

Ska göra en massa skolarbete nu så att jag kan börja ta det lugnt.



 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0