Could have supported us when we retired, bought us a cottage near the countryside
Sitter i mitt studentrum där det grå vädret utanför matchar mitt humör med en skrämmande perfektion, något som ger mig kalla kårar nedför ryggen. I min djupa jämmerdal vandrar spöken av gårdagens blunder och morgondagens dekadens runt och utstöter långa, klagande rop till varandra av uttråkning. Jag vet, jag kan göra klart nuets måsten och slippa det i framtiden.. Men jag är rädd för vad mina personliga gastar skulle hitta på då, om de inte länge är upptagna med att vara bittra över tingens ordning och istället har fri lejd att göra något annat. Då kanske de bestämmer att mitt försök till att inte göra läxan och istället virka en snöflinga skulle vara förgäves och till ingen nytta och då bestämma mig för att bränna hela alltet, något som skulle såra mitt jullängtande jag storligen.
Jag är lite konstig, jag vet. Men jag tycker om att vara det, så ni får leva med det.
Åh, jag har bestämt mig för att börja jullängta i helgen, med riktig start på söndag, 1 advent. Då är det fritt fram för min jullängtan och förhoppningsvis nästa vecka ska jag hinna baka pepparkakor med Lisa, julpynta lite, fixa julklappar, peppa inför allt som har med julen och göra och börja lyssna på julmusik. Säga vad ni vill, men jag måste ha tid att få utlopp för dessa känslor i Umeå också, annars blir jag så ledsen om jag inte skulle hinna med det.
Annars är det bra med mig, studierna går på och nu håller vi på med växter och frön. Flummig, jag vet ^^ Men lärorikt och säkert bra för framtiden också, på något sätt. Jag förbehåller mig rätten att inte veta på vilket sätt det skulle vara bra.
Idag hade vi labbar och hade roligt med lite vete och vita bönor. Tommy i min basgrupp och Dennis i den andra basgruppen i min förra seminariegrupp (krångligt kan tyckas, men det är ganska enkelt egentligen) åt lite gammal vete och såg först senare att denna burk även var bebodd av något som antingen var mjölbaggar eller pälsänglar. Denna information fick dem att förfärade utbrista ett och annat och jag fick ett underbart citat från den alltid kvicke Tommy:
"Jag åt vete, det äter jag varje dag fast utan maskar"
/Tommy Töyrä
(Till vänster på bilden, höger är Björn)
Jag är lite konstig, jag vet. Men jag tycker om att vara det, så ni får leva med det.
Åh, jag har bestämt mig för att börja jullängta i helgen, med riktig start på söndag, 1 advent. Då är det fritt fram för min jullängtan och förhoppningsvis nästa vecka ska jag hinna baka pepparkakor med Lisa, julpynta lite, fixa julklappar, peppa inför allt som har med julen och göra och börja lyssna på julmusik. Säga vad ni vill, men jag måste ha tid att få utlopp för dessa känslor i Umeå också, annars blir jag så ledsen om jag inte skulle hinna med det.
Annars är det bra med mig, studierna går på och nu håller vi på med växter och frön. Flummig, jag vet ^^ Men lärorikt och säkert bra för framtiden också, på något sätt. Jag förbehåller mig rätten att inte veta på vilket sätt det skulle vara bra.
Idag hade vi labbar och hade roligt med lite vete och vita bönor. Tommy i min basgrupp och Dennis i den andra basgruppen i min förra seminariegrupp (krångligt kan tyckas, men det är ganska enkelt egentligen) åt lite gammal vete och såg först senare att denna burk även var bebodd av något som antingen var mjölbaggar eller pälsänglar. Denna information fick dem att förfärade utbrista ett och annat och jag fick ett underbart citat från den alltid kvicke Tommy:
"Jag åt vete, det äter jag varje dag fast utan maskar"
/Tommy Töyrä
(Till vänster på bilden, höger är Björn)
Kommentarer
Trackback
