Skola!

Önska mig lycka till, nu blir det sapereredovisning!

Akuten

Igår for vi till Närakuten kl 17.00 eftersom Olov då haft ont i vänster sida av bröstet i ungefär en dag. Vi hade tänkt fara på konsert i Sthlm senare på kvällen och se Olovs bror och hans klass, men så blev sedermera inte fallet. Via färdtjänst (beställd enkomt för oss) kom vi oss sedan till akuten, där vi spenderade de följande timmarna. Akuten är frukansvärt långtråkig, man vet ingenting, allting tar sjukt lång tid, man blir deprimerad av att se alla ensamma gamlingar som ligger där utan anhöriga och framförallt, så är alla jättefina och trevliga med en. Efter otalig väntan, diverse provtagningar och lite sjukhusångest fick vi en macka var och lite varm dricka av de trevliga pensionärerna som var från röda korset. De gick runt då och då och gav mat till de stackare som väntade, jättesnälla. Sen efter ytterligare väntan kom det in en läkarkandidat och undersökte, kommenterade och gick efter en rikigt läkare. Efter väntan på denna, och sedan 2 h väntan på lungröntgen väntade vi ännu ett tag.. Tillslut kommer läkaren och ger diagnos:

Hostat ett 2 cm hål i lungsäcken.

Inte bra.

Dock skulle han inte behöva opereras som tur var, så vi släpptes i väg. Återbesök om några dagar för att se hur det läker. Kommer att ta ca 1 månad att läka helt. Efter 1 h promenad hem var klockan 2.30.

Vi var trötta, lättade av att få veta vad det var och lessa.

 

 

 

 


Today, I've been like a snail.


Peppar tenta!

Fast känner mig allt annat än lugn eftersom jag känner mig allt för lugn. Paradoxen är klar och tydlig. Det är helt enkelt för bra för att vara sant. Nej, jag hoppas på det bästa. Ska kliva upp extra tidigt imorron och duscha och plugga lite, för att helt enkelt hoppas att allt går vägen. Håll tummarna för mig! Tentatentatenta!

 


Plugg, plugg, plugg

Lägger upp en snygg remix av 2009 års hits, för att peppa mig själv. Och kanske någon annan, tentapluggande själ. Peppa, alltså. YEA!

 

The Black Eyed Peas - BOOM BOOM POW
Lady Gaga - POKER FACE
Lady Gaga Featuring Colby O'Donis - JUST DANCE
The Black Eyed Peas - I GOTTA FEELING
Taylor Swift - LOVE STORY
Flo Rida - RIGHT ROUND
Jason Mraz - I'M YOURS
Beyonce - SINGLE LADIES (PUT A RING ON IT)
Kanye West - HEARTLESS
The All-American Rejects - GIVES YOU HELL
Taylor Swift - YOU BELONG WITH ME
T.I. Featuring Justin Timberlake - DEAD AND GONE
The Fray - YOU FOUND ME
Kings Of Leon - USE SOMEBODY
Keri Hilson Featuring Kanye West & Ne-Yo - KNOCK YOU DOWN
Jamie Foxx Featuring T-Pain - BLAME IT
Pitbull - I KNOW YOU WANT ME (CALLE OCHO)
T.I. Featuring Rihanna - LIVE YOUR LIFE
Soulja Boy Tell 'em Featuring Sammie - KISS ME THRU THE PHONE
Jay Sean Featuring Lil Wayne - DOWN
Miley Cyrus - THE CLIMB
Drake - BEST I EVER HAD
Kelly Clarkson - MY LIFE WOULD SUCK WITHOUT YOU
Beyonce - HALO
Katy Perry - HOT N COLD


It's a new day, It's a new time

Dags att "slå spiken i trädet", pluggning idag för tentan på fredag.

Näringslära here I come!

 

 


Dumedum goes the morningdrum

Jag har köpt en väska av den finaste sort, nästan så fin som flor så att den regnar bort.
Idag fick jag veta en irriterande grej, nu är jag en ganska irriterad tjej.
Kurser hit och kurser dit, kan de inte bara belöna ens studieflit?
Önskar att världen var lite enklare än vad som är, att man får lite cred för att man var där.
Varför kan ingen höra av sig tidigare så att man har lite koll, eller tycker de ens att det spelar någon roll?
Jag lite bitter kan man kanske tänka, men denna sak mitt humör lyckats sänka.


Planet Earth turns slowly

You would not believe your eyes
If ten million fireflies
Lit up the world as I fell asleep

'Cause they'd fill the open air
And leave teardrops everywhere
You'd think me rude
But I would just stand and stare

I'd like to make myself believe
That planet Earth turns slowly
It's hard to say that I'd rather stay
Awake when I'm asleep
'Cause everything is never as it seems


http://fearandfancy.files.wordpress.com/2009/07/lightning-bugs1.jpg

Umeå mañana!

Imorgon beger jag mig till Umeå för en heldag med plugg och dagen efter blir det en heldag i Umeå med redovisningar. Sen är det slut. Slut. Helt enkelt slut. Över. Intet mer. Jag hinner nästan inte känna något, allting går så ruskigt fort nu för tiden!

Parallelt universum med evig tid skulle inte vara så dumt tror jag. Det skulle skänka lite tid att tänka och reflektera åtmistone.. Känns som att alla utom jag hunnit sakta ned och tänka ett tag under hösten som var, vad gör jag som är så upptagen hela tiden?!  Skulle vilja ha lite tid att tänka, men den blir inte nu. Nu hägrar sent påbörjade failläxor som jag hoppas lyckas skriva åtminstone godkänt på. Åh, varför kan jag aldrig börja i tid?? Men nu tid att sova, sen imorgon konsentration på pluggdag!

Sista rycket is the hardest part, and that is the hardest part

Nu kör vi! Your going down hemtenta! Kämpa, kämpa :)

YOU GO GIRL!!

...Hoppas att detta patetiska försök till att peppa mig själv fungerar, men vi får väll se..

Vill inte, orkar inte, men måste

Åh, jag vill verkligen inte göra hemtenta! Egentligen är det inte det att den är så jobbig, jag har bara mycket att göra och känner mig verkligen inte peppad för den.. Åh, ge mig lov och inget att göra! Missförstå mig rätt när jag säger att jag vill vara ensam i ett rum och bara ta det lugnt. Visst är det trevligt att vara i lägenheten, men kanske nästan för trevligt, jag kan inte fokusera på det jag borde.

Önskar typ att:

"De är över nuuu och jag har glömt bort alla dagar med dig hemtentan <3!"

Eller jag vill komma ihåg, fast utan att behöva kämpa för det.
Jag är verkligen slö, jag vet.

Sista dagen i November och det regnar

Fail

Barkbåtar och midnattsrapp

 

Åh, jag saknar dig. Fick i veckan ett svar på mitt mail som jag skickat till studieguiderna i Uppsala om huruvida det gick att ta reda på om man kommit in på utbildningen där eller ej. För att hinna fixa med det praktiska skulle det vara trevligt, om inte helt enkelt nödvändigt, att veta om man kommit in. Hinna säga upp rummet, packa ihop det nödvändigaste, göra mig mentalt förbered. Men det finns ju också det scenariot att jag inte kommer in, även om jag oftast väljer att inte försöka tänka på det. För vad ska jag göra då? Jag vet inte. Vill inte tänka på det. Men måste göra det ändå, eftersom jag inte kan vara säker på något alls.

 

Osäkerhet är en väldigt otrevlig känsla. Man känner sig så liten och obetydlig. Bortglömd och missgynnad.

 

"Hej!

Ansökningarna till senare del av lärarprogrammet har ännu inte
behandlats, så tyvärr kan jag inte ge ett besked än. Vi hoppas på att
antagningarna ska vara klara före jul, men det beror också på hur många
som sökt om vi kan vara säkra på att det finns platser över på hem- och
konsumentkunskap eller inte. I värsta fall kommer beskedet inte förrän i
mellandagarna eller i början av januari. Om du inte fått besked i mitten
av december, så kan du prova att höra av dig igen, så kanske vi vet lite
mer hur det ser ut.

Vänliga hälsningar,
Sara Persson
"

Vädret är uruselt i staden där jag bor, tyvärr

 

 

Bild från: http://justforgiveme.xanga.com/


När man går i sopsorteringstankar

Idag har jag ingen ork till att skriva på bloggen, igen. Men jag har diskat, lagat vegetariskt (mest på grund av lathet), haft 2 sovföreläsningar, pratat med pojkvännen och stört mig på vårt kök.

Grr.. Kan ingen här i världen sopsortera? Alltså hur svårt är det egentligen? Blurr, alla i min korridor skulle nog behöva gå på dagens "hållbar utveckling- föreläsningar" för att förstå hur slarvet faktiskt kan påverka i det stora hela! Plast är fortfarande inte matrester, hur mycket man än vill det. Plast är plast, så det så.


"Jag är int bitter"

Jag är bara ensam efter en underbar helg.. Distans är inte awsome. Word.

Bilden kommer från en väldigt vacker blogg som jag besökt, ska hitta åt länkten snarast möjligt..

Eveningtalk in the morning

Samma sak som igår. Ingen kommentar helt enkelt.
Funderar förressten på att starta upp min egen lilla version av Hugos "dagens horoskop", fast en aning mer oregelbundet och utan att komma upp i Hugos finslipade elegans.. Bara för att ha något annat att göra än att köra "höga knän" i kvicksand med rapporten. Här kommer ett smakprov:


Du "sjunger i regnet"
men dina ord dränks i skyfallet

I'ts gone

Som ni kanske har märkt börjar min inspiration tryta.. Därav osammanhängande inlägg med konstiga ämnen, som exempelvis fil. Nu när jag skriver rapport är jag egentligen strängt förbjuden (av mig själv) att inte göra något annat, vilket innebär att mitt undermedvetna med alla knep försöker komma kring detta för att skriva av sig lite.

Och så känns det så konstigt att skriva när man inte vet vad folk vill läsa om. Olov tycker att det är tråkigt med bara bilder, vilket jag kan hålla med honom om, och därför måste jag ju ibland hitta på något mer handgripligt att skriva. När jag inte orkar engagera mig särskilt mycket eller om jag har tidsbrist blir det väldigt random inlägg.

Jag är nog i en inspirationssvacka tror jag. Eller så har jag för mycket annat som jag borde göra och det gör att jag inte kan fokusera tillräckligt på bara en sak, vilket gör att allt jag gör blir halvfärdigt/halvbra. Ska fundera mer på det här när jag har tid, efter rapporten det vill säga.

Now it starts, at this moment and forever on

Rapporten blir prio 1 nu. Farväl allt annat till att jag är klar. Hejdå korridoren, med stökigt kök, mycket disk, än mer sopor som ingen tar ut och trevliga människor. Ajö socialt umgänge, familjen, Olov, vänner mfl. Vi ses! säger jag till bloggar som inspirerar och försvinner nu för ca 1 vecka till och från.

Och släng inte skräp där det inte ska vara! Jag är less på plast i matsopkorgen och metall i plasten. Snälla någon, hur svårt kan det vara?! Saker som felsortering eller att slänga skräp i naturen kan faktiskt få otroligt otrevliga konsekvenser. Som det här:

Albatrossbebisar

Långa nätter

Helgen hemma var mer än bara trevlig. Längar redan tillbaka.

Pratade på msn och skype i säkert 7 h igår, vilket innebar att jag endast sov 5 h i natt. Trevligt, men lite jobbigt nu i efterhand för orken att hänga med. Försov mig tillråga på allt och simningen med Lisa kl halv 8 på morgonen blev en timma senare än beräknat. Som vanligt med mig så måste någon vänta, alltså varför kan jag aldrig vara i tid?!

Genom ett töcken ser jag hur det frostade, immade glaset av mina höstdepprimerade tankar samlas och skingras för vinden i den takt min svaga andedräkt sprider sig på den glittrande rutan. Att titta in på mitt liv genom en ruta av små istappar och solstrålar av stjärneglans som frosten bildar ger lite perspektiv på livet. På ett lite udda sätt.

Alltså, jag vill bara komma bort ett tag och tänka igenom, men det har jag inte tid med.
Så det gäller att hålla sig uppe ett tag till.


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0